lördag 13 juli 2013

Ketos

I höstas bestämde jag mig för att prova på att "deffa" i rent experimentellt syfte. Tanke var då att det skulle vara en "once in a lifetime"-grej men då jag mot slutet av deffen via en vän fick höra att jag kunde uppnå samma resultat med något som kallas för "ketos" på bara 2-3 veckor, till skillnad från deffen som var planerad till 6-8 veckor, blev nyfikna jag nästan tvungen att prova även detta såklart.

Tekniskt sett försätter man kroppen i ett tillstånd där den får signalen att vi får för lite mat och kan komma att svälta ihjäl. Efter att först vara hungrig ett par dagar medans kroppen tömmer sina depåer börjar kroppen så producera ketoner som frigör fett som energi och slår av på hungern i förhoppning om att vi med hjälp av den energin ska hinna hitta föda innan vi svälter ihjäl. En bieffekt för vissa är att man börjar lukta aceton, något som jag tack och lov inte fått uppleva ännu. Visst låter det dramatiskt!? Men då vi är skapade för en värld där vi fick jaga vår mat men nu lever i en värld där maten bara är att inhandla är dramatiken knappt märkbar. Dock måste man vara försiktig och följa en noggrann upptrappningsplan då man annars i värsta fall kan drabbas av tarmvred...

Hur får man då kroppen att gå in i ketos? Jag gör det med hjälp av en pulverdiet, säkert med en sjuhellsikes massa tillsatser, som jag istället för frukost, lunch och middag. Utöver detta dricks en hel del ramlösa för att få i mig mineraler och omega3-tabletter för att "fett bränner fett". Allt ordinerat från en utbildad person inom området. Programmet är egentligen framtaget för att ge överviktiga människor en kickstart på sin viktminskning då programmet får dig att tappa 1-4kg fett i veckan. Jag är nu inne på dag 6 av dieten och idag har klart märkbara halter av ketoner kunnat uppmätas i min kropp vilket med andra ord innebär att jag nu befinner mig i den såkallade ketosen.


Så varför då? På samma sätt som deffen i höstas och multisporttävlingen ÅEC nu nyligen så gör jag det för att testa min kropp på vad den kan, klarar av och hur den reagerar. Min kropp är mitt viktigaste verktyg i ett lyckligt liv. Jag mår bra av att röra på mig oavsett om det är ett träningspass på gymmet, en promenad i skogen eller en surfsession ute bland vågorna. Jag funkar helt enkelt bara så. Så varför inte försöka lära sig maximalt om mitt verktyg precis som en rallyförare lär sig hur dennes bil fungerar och reagerar om den plötsligt får punktering? Att jag sedan redan nu tycker att jag börjar likna Christian Bale i "The Machinist" är en annan femma. Slutresultat och en fullständig redogöresle återstår ytterligare 5-6 dagar till, om jag inte avbryter tidigare på grund av överhängande hälsorisker det vill säga.

Inga kommentarer: