Jag hamnar här ibland, i tankarna och funderingarnas hemvist. För på samma sätt som jag kan vara rolig, snabb och väldigt social kan jag ibland fastna i ett djup med tankar och funderingar. Just nu är som att jag försöker lösa en omöjlig ekvation....
A kan få stå för det emotionella. Allt ifrån relationer med vänner och familj till de relationer som ger fjärilar i magen med fysisk närhet är i min värld en väldigt viktig del i alla människors liv. Kanske är jag mer av en känslomänniska på grund av vissa faktorer i min kontakt till min "riktiga" familj vad vet jag. Att älska sig själv innan man kan tillåta någon annan att älska en är nog inte bara ett talesätt, det ligger nog en hel del sanning i det. Så mycket vet jag att kärleken är, åtminstone för mig, en viktig byggsten.
B kan få stå för hälsan och välmåendet i största allmänhet. Mitt välmående grundar sig så väl fysiskt som psykiskt. Jag tränar en hel del och rör på mig mest jämt för att det får mig att må bra. Och om jag ogillade att stoppa i mig skräpmat och skräpprodukter innan har den faktorn inte förändrats. Men i och med att jag läser på om våra livsmedel, tillvägagångssättet för deras framställning och alla tillsatser som stoppas in i vår mat blir utbudet av "ren" mat mindre och matkassen dyrare.
C står för upplevelser, möten med nya individer som kan få en att se på livet från nya vinklar och förmågan att vara öppen för att det man trodde var "det bästa", eller "helt rätt", plötsligt kan kastas omkull och något annat visar sig vara bättre. Varje gång jag reser slår det mig på vägen hem att något har förändrats. Oavsett om resan varit kanonbra, eller inte alls som jag hoppats, återvänder jag med känslan av att vara "större" som människa.
D. Faktorn vad media försöker tala om för oss är "rätt"; hur vi ska se ut, vad som är "rätt" att äta eller ha på kroppen. Bilden av karriäristen, gärna med betäckningen "Läkare", "Chef" eller "Kändis", är ofta vad som anses som det rätta och riktiga att sträva efter. Visst är pengar något väldigt bra att ha, men är värt att försumma vårt välmående får att nå det? Jag dömmer ingen men tror ändå att många väljer en fet lönecheck framför "äkta" lycka, omedvetet men ändå.
Mitt dilemma är allt så att få ihop följande:
(A+B+C) - D = X
Efter att ha insett att salladsbaren på matvarubutiken, som så länge framstått som "nyttig" och "ren mat", nog visst är ett av de nyttigare alternativen så är den långt ifrån fri från tillsatser så som smakförstärkare och sötningsmedel. Lika snabbt inser jag att ekvationen, där X står för livet i det stora hela, nog inte är till för att "lösas" utan till för att upplevas, utforskas, förlora sig och hitta sig själv igen på sätt som gör just dig lyckligast.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar